Den Personliga Sidan

Himlen runt hörnet

2008-04-27T12:00:00.001+02:00

Mitt hår

2008-04-27T11:45:00.006+02:00

När jag gick på gymnasiet färgade jag håret svart en gång. Samtidigt som jag hade hår ner till axlarna. Det blev aldrig längre.
En gång när jag var ca 24 rakade jag hela skallen. Kul experiment även om jag aldrig vande mej innan det växte ut.
När det blivit långt igen så färgade jag det rött.
Och nu när jag har fyllt 37 så har jag blonderat mej för första gången och har återigen hår som börjar nå ner till axlarna, snart iallafall. Själv tycker jag att det blev väldigt bra, även om alla som är vana vid att ha mej mörkhårig verkar tycka att det ser lite konstigt ut. Men jag tänker nog ha det så här ett tag.

Kalla

2008-04-27T11:45:00.001+02:00

För övrigt så verkar min sambo vara en gnutta släkt med Charlotte Kalla, vilket innebär att mina barn också är det.

be mine

2008-04-03T12:53:00.000+02:00

Hemligheter

2007-12-07T15:41:00.000+01:00

Har du verkligen inget att dölja? Alla har vi något att dölja. Under mitt revolutionära 80-tal lyssnade jag bl.a på Imperiet och Eva Dahlgren. Men i smyg på mitt pojkrum så lyssnade jag på Spandau Ballet, 80-talets svar på Roxy Music. En del irriterade sej på deras preppy-image, men jag brydde mej bara om musiken; Through the barricades, Be free with your love, Gold, Only when you leave, I'll fly for you, True, Communication, She loved like diamond, Round and round, Musclebound.
Jag var inte den enda med hemligheter. En del av mina kompisar lyssnade på ABBA i smyg eftersom dom var barn till gamla 68-radikaler.

"10 000 meter"

2007-11-20T13:17:00.001+01:00

När grabben och jag flög från Gotland till Bromma senast nu i höst så var både Bodies Without Organs och Petter + crew med på planet. Alexander Bard satt i sätet precis framför mej, Dj Sleepy snett över gången och Petter två platser bakom. Alla var kortare än mej.

För övrigt påstår min mor bestämt att Anders Pihlblad och jag lekte när vi var mycket små. Det är inget som jag minns.

HSP

2007-11-20T13:17:00.000+01:00

Jag gjorde högskoleprovet i år och fick 1.6. Genomsnittet i år var 0.9. Det var väl bra med tanke på att jag var nyopererad, åt värktabletter och sov halva provtiden. Jag tror dock inte att jag hade fått så väldigt mycket mer om jag hade varit i toppform. Jag tror att man får 80% av poängen under 20% av provtiden. Typ.

Hemma igen.

2007-10-23T09:16:00.000+02:00

Så vart jag opererad igen. Tredje gången på fyra år. Och så några gånger som barn. Men det är som det är.

Här är några som har det värre. Varning för en film som förstör hela dagen. Det handlar om koslakt i USA. Det sätter liksom halalslaktfobin i nytt ljus. Jag var ju vegetarian fem år, innan jag tyckte att det var för jobbigt att vara motarbetad av ett helt köttätande samhälle.

Nä, jag mår inget bra idag. Det brukar bli bättre.

Varken mer eller mindre

2007-07-12T09:38:00.000+02:00

Illustrerad Vetenskaps test

Ja gjorde även ett annat test för några år sedan och fick då 131, så det känns ju bekräftat.

Alex Schulman is my bitch.

10e juli -07

2007-07-10T13:33:00.000+02:00

1995

2007-02-25T21:04:00.012+01:00

Myspace.com

2007-02-25T21:04:00.011+01:00

Håriga ben

2007-02-25T21:04:00.010+01:00

Wooden heart

2007-02-25T21:04:00.009+01:00

Gungstol

2007-02-25T21:04:00.008+01:00

Pigtittare

2007-02-25T21:04:00.007+01:00

Tavla

2007-02-25T21:04:00.006+01:00

Månen, Jorden och Tiden

2007-02-25T21:04:00.004+01:00

thékanna

2007-02-25T21:04:00.003+01:00

Thékanna

2007-02-25T21:04:00.002+01:00

Bricka

2007-02-25T21:04:00.001+01:00

Kylskåp

2007-02-25T21:04:00.000+01:00

Kaffe

2006-11-19T20:12:00.000+01:00

Stolar

2006-11-19T19:42:00.002+01:00

Skåp

2006-11-19T19:42:00.001+01:00

Lampa

2006-11-19T19:42:00.000+01:00

Den planerade operationsdagen

2006-10-26T11:17:00.000+02:00

Fast så blev det ju inte. Min operation har blivit inställd.

De hade installerat ett nytt dataprogram, nån databas tror jag, på sjukhuset, som fungerade riktigt dåligt, så de har släpat efter i schemat och nu så har t.o.m. ett tiotal operationer fått skjutas på framtiden, däribland min operation.

Så de gav mej tillbaka min patientbricka, klippte av mej mitt blåa band runt handleden och skickade hem mej igen. Den nya höftprotesen som hade flugits upp från Stockholm fick flygas ner igen.

Så nu får jag vänta på en ny kallelse som kan dröja en vecka eller en månad, och försöka att förlänga min sjukskrivning.

Nåja. En god nyhet är att jag nu kan gå på Jazzfestivalen nu i helgen.

Oktober 06

2006-10-20T12:57:00.000+02:00

Första snön faller i Umeå idag. Söderut så har man tydligen haft konstiga snöoväder redan tidigare. Jag har varit sjukskriven i två veckor och ska opereras nästa vecka. Sen blir jag nog sjukskriven i kanske två månader. Vi får se. Jag är inte orolig för operationen men jag tycker att det är synd att jag blir så inaktiv. Jag gör mindre hemma än vanligtvis och jag har inte skrivit något på internet på över en månad. Jag vill men jag kan inte riktigt fokusera. Och sonen har något envist virus som gör att han ofta är hemma från dagis med sjukskrivna mej. Jag kommer att missa Umeå jazzfestival i år eftersom jag blir opererad bara någon dag innan. Jag försöker koppla av och ta igen mej. Inte mycket att göra.

Almedalen

2006-10-18T23:33:00.000+02:00

Fridhem

2006-10-18T23:20:00.000+02:00

På denna strand vaknade en Jack upp bakfull i en roman.

Drömbild

2006-08-12T23:02:00.002+02:00

Ditåt

2006-08-12T23:02:00.001+02:00

Mannen, myten, mustachen

2006-08-12T20:37:00.002+02:00

Här bor jag

2006-08-12T20:37:00.000+02:00

funderar

2006-08-12T20:31:00.000+02:00

Soligt

2006-08-12T20:20:00.001+02:00

Wich litterature classic are you?

2006-04-02T22:20:00.000+02:00

Umberto Eco: The Name of the Rose. You are a mystery novel dealing with theology, especially with catholic vs liberal issues. You search wisdom and knowledge endlessly, feeling that learning is essential in life.

Take the quiz!

Presens, Preteritum, Futurum

2006-02-01T22:32:00.000+01:00

Från och med 2/2 06 så är detta inte längre Tempus Fugit. Tempus Fugit har en ny url. Vänligen ändra era bokmärken eller lägg till den nya adressen nu.

Denna blogg som du befinner dig på nu kommer att byta namn tillbaka till Den Personliga Sidan som den hette fram till 29:e december, och enbart innehålla mer personligt material om och med mej.

Men inte så ofta.

Kloning pågår

2006-02-01T12:18:00.000+01:00

Jo jag vet att jag inte har skrivit något på ett tag nu.
Jag har inte haft lust och jag skulle vilja ändra på min blogg.
Jag funderar allvarligt på att byta webbhotell.
Blogger har inte gjort något fel, men det är inte exakt vad jag är ute efter just nu.
Antagligen flyttar jag namnet "Tempus Fugit" till nått annat ställe och låter min blogger-blogg få tillbaks det gamla namnet "Den personliga sidan".
Allt för att förvirra så många som möjligt.

För övrigt så skulle jag vilja ha fler läsarreaktioner men det kan ju kanske vänta till jag har genomfört förändringarna.

Tro på det undermedvetna

2006-01-27T22:21:00.000+01:00

Idag fyller Mozart 250 år. En man som visar att det omöjliga ibland är uppnåeligt. Grattis. Han har idag inget mer att tillägga, men det har du.

Du har inte utforskat gränserna för vad du kan bli. Det kan vara management eller vad som helst.

Alla försöker att vara så medvetna hela tiden men ditt omedvetna blir du aldrig av med, så lev med det. Det är som alla program som din dator kör just nu som inte syns på skärmen, alla program som inte ens körs just nu men som finns där, fiender och vänner närmare än du anar.

Och det undermedvetna där tydliga antydningar om ditt öde står, är inte otillgängligt. Inget är ouppnåeligt.

Andra bloggar om
medvetenhet
det undermedvetna
självsuggesion
ödet
managment

King Kong, terrorism och ockultism

2006-01-25T12:32:00.000+01:00

Jag har just sett nya King Kong på bio, säkert som en av de sista. Jag säger som alla andra: bra men lång.

Nu var det inte det jag skulle prata om utan ett lustigt sammanträffande som nog inte så många har lagt märke till.

Orginalfilmen hade ju premiär 1933 och den första remaken hade premiär 1976. I första filmen så klättrar apan upp i Empire State Building och i den andra filmen så får World Trade Center agera klättervägg.

Alla vet ju vad som hände med World Trade Center 2001. Att två flygplan flög in i de två tornen är ju den enskilda händelsen som mest har format dagens politik. (Kan alltid diskuteras.)

Vad som inte är lika känt är att även Empire State Building har fått stå värd för en flygplanskrasch.

Alltså: först klättrar King Kong upp i ett hus som några år senare ett flygplan störtar in i. sedan klättar King Kong upp för ett annat byggnadskomplex som några år senare två flygplan störtar in i.

Hur ska nu detta förklaras? Bin Laden såg den ursprungliga filmen, hörde talas om flygkraschen och fick en idé? Eller bör en rimlig teori involvera sädesfältsringar och strängteori på något sätt? För nog verkar det svårförklarat.

I den senaste remaken så klättrade King Kong återigen upp i Empire State Building, dock inte längre världens högsta byggnad. Dock tror jag att man håller en rätt nervös koll på flygtrafiken över New York nuförtiden så det ska nog mycket till innan något plan kraschar in i den byggnaden igen.

Psykiatrin

2006-01-23T23:30:00.000+01:00

Det är länge nu som jag har hävdat behovet av att reformera psykvården i Sverige. På senare år har detta behov blivit uppenbart för flera, när vansinnesdåd har utförsts av personer som sökt hjälp men inte fått den hjälp som de har behövt, eller som har begått självmord.

Åenasidan har stora framsteg gjorts inom den rena psykiatriska och psykologiska forskningen, speciellt inom neurologin och neurokemin.
Åandrasidan har den praktiska psykiatrin lidit av psykiatrireformen och nedskärningar.
Åtredjesidan verkar den psykiska ohälsan ha ökat i befolkningen som helhet.

Alla dessa tre omständigheter verkar peka på ett behov av en upprustad psykvård.

Hur tänker man när man inte tar hand om de med psykiska problem? Att det drabbar ingen som kan göra sin röst hörd? Även det har visat sig vara fel.

Dock verkar den folkliga psykiska ohälsan inte ha så mycket med neurologiska problem att göra utan troligare med psykosociala och även socioekonomiska omständigheter. Alliansens program kanske inte är optimalt men det är en godkänd början.

Hur som helst så har jag hört mer från borgerligt håll om psykiatrin än från sossarna. De kanske nöjer sej med förstärkt livvakt?

Den borgerliga alliansens program för en "förnyad psykiatri" är välkommen.

Andra bloggar om
psykiatri

Vi under skatter dignar ner

2006-01-22T22:33:00.000+01:00

Nordling argumenterar mot den svenska skattenivån på sin blogg "Skattepolitik och samhällsfilosofi".
Det är konstigt hur olika man kan bedömma en uppgift utifrån olika värderingsgrunder.
Nordling analyserar en populariserad framställning om skatterna och försöker hitta komprometterande uppgifter. Det visar sig bl.a att under ett helt liv så är de genomsnittliga inkomstskillnaderna endast 18% efter skatt m.m.

Ett argument han trycker på är detta:

"En riktig genomsnittsinkomsttagare är dock inte en person som betalar mera i skatt än han eller hon får tillbaka som offentliga tjänster eller transfereringar. Det är bara en minoritet som är nettoförlorare på skatterna och den offentliga sektorn. Man kan från Långtidsutredningens rapport SOU 2003:110 grovt beräkna att det är ungefär en tredjedel av medborgarna som är förlorare på systemet."

Nordling tycker att detta är ett argument mot det svenska skattesystemet. Själv tycker jag att detta är ett argument för det svenska skattesystemet (om det nu är sant vilket jag inte ids undersöka).

Han skriver även om vart skatterna går att det mesta kommer tillbaka till dej:

"Resten, eller endast 18 procent, betalas in utan att komma tillbaka och utgör genuin omfördelning, vilket sägs visa att systemet mest omfördelar under livscykeln för samma individ. (Sanningen är istället att medianpersonen vinner något istället för att förlora 18%.)"

Varför kommer vi då fram till olika värderingar? Fundera på det du och fundera också på vad du tycker: är det bra eller dåligt om majoriteten får tillbaks mer än de betalar in i skatt?

Andra bloggar om
skatter

Aptitretare

2006-01-21T18:28:00.000+01:00

Jag är utvecklingsoptimist och teknikoptimist. Jag tror att utvecklingen går frammåt även om det ofta går så långsamt att det inte märks och jag tror att det finns tekniska lösningar på de flesta problem även om det inte finns någon garanti för att vi kommer att hitta dem i tid.
Jag tror inte att vi behöver mer hjärta i världen. Jag tror att vi behöver mer hjärna. Ett hjärta kan hata lika väl som älska. Endast tillsammans kan de finna både ett mål och en väg.

Jag har kommenterat ett inlägg av Framtidstanken förut och här kommer ett till. Erik Starck verkar ha en intressant visionär förmåga. Inlägget heter "2000-talet summerat". Citat är italic, mina kommentarer i rak stil.

Oljan kommer att ta slut. För att ersättas av andra energikällor.

"Ta slut" är lite klumpigt formulerat. Minskande tillgång kommer att leda till ökande priser och en gradvis övergång från oljeberoende till nånting annat. Pga mänsklig dumhet och strukturell tröghet så kan detta bli mer smärtsamt än det skulle behöva vara.

Hela jorden blir en demokrati och en gemensam handelsplats. Nationalstatens roll tunnas ut. Regioner och kluster blir viktigare. Städerna blir de nya knutpunkterna.

Denna process har hållt på i hundratals år och går fortfarande ganska långsamt. Vissa människor är alltid mera kosmopoliter medan andra alltid är mera av lokalpatrioter.

Totala sinnesupplevelser - känslan av att vara där - kommer att kunna skickas via nätet. Och sparas ned på en hårddisk.

Förr eller senare kommer antagligen något sånt att bli möjligt. Då börjar vi närma oss en verkligt virtuell verklighet.

Vi kommer att medvetet och målinriktat börja påverka - kontrollera - klimatet på global nivå för att förhindra eller dämpa effekterna av ökning eller sänkning av temperaturen och andra naturfenomen.

Det är bara att hoppas att det är möjligt. Annars kan det bli bråttom att kolonisera rymden.

Vi kommer att leva till 150. Eller ännu längre. Om vi vill.

Åtminstone några av oss. Tills vidare dör 100 000 om dagen av svält och lätt botbara sjukdomar.

Människor kommer att bosätta sig på Månen och Mars. Äntligen.

Det här århundratet? Kanske. Det känns lite 1900-tal att nödvändigtvis vilja kollonisera andra världar så fort som möjligt. Det kostar väldigt mycket och ger inte så mycket alls på ett bra tag.

Man kommer som vanlig konsument att kunna köpa en apparat som det går att skapa nya livsformer med hemma på skrivbordet. Vårt immunsystem blir mjukvara.

En av de mer radikala och filosofiska förutsägelserna.

Maskiner kommer att uppnå mänsklig problemlösningsförmåga, och utvecklas vidare bortom denna.

Men kommer de att uppnå mänsklig problemformuleringsförmåga?

Genetisk "doping" kommer att bli vardagsmat och påverka alla delar av samhället.

Jo, antagligen. Detta kan ske ganska snart och få ganska stora konsekvenser inom redan inom överskådlig framtid.

Maskiner kommer att kunna bygga allt som en människa kan bygga. Fast bättre och snabbare. Automatiseringen når sitt klimax.

Så vad händer med lönearbetet?

Kött (proteiner) kommer att odlas fram till bråkdelen av kostnaden av idag och ge billig, god och näringsrik mat åt alla.

Visst, men växtproteiner kan redan idag ge billig, god och näringsrik mat åt alla.

Robotar små som virus kommer att kunna användas för att konstruera nya föremål. Dessa nano- maskiner instrueras med information som kan skickas via nätet och kopieras lika enkelt som en mp3-låt.

Vilket nödvändiggör ett totalt övervakningssamhälle. Det finns flera vägar som leder fram till detta öde.

På grund av ovanstående är de stora politiska samhällsfrågorna helt andra än under 1900-talet.

Självklart. Det gemensamma är att politik alltid handlar om makt.

Jag skulle vara lite försiktigare och säga att detta troligen kommer att hända inom 200 år, inte inom 94 år. Framförallt vissa av förutsägelserna tror jag kan dröja. Den som lever får se.

Andra bloggar om
framtiden

Alien Intelligence

2006-01-18T12:19:00.000+01:00

Jag har en längre tid försökt att ta mej igenom Linus Torvalds bok Just for fun. Jag tycker inte att den är speciellt rolig. Några poänger finns det dock. Boken underbygger alla fördomar om datornördar som finns, något som Linus är medveten om.
Det är bara att konstatera att människor är olika. Och tur är väl det. För du och jag hade aldrig slängt ihop Linux.

Den andra sidan, Microsoft, sägs åandrasidan använda sig av "aspergare". Aspergers syndrom är relaterat både till autism och damp. En inledande skiss kan vara det här testet eller det här eller detta.

Jag har av en kille med aspergers syndrom hört att Microsoft har massor av aspergare anställda eftersom de blir så bra programmerare. Detta märks bl.a på en viss torr humor i namnen på produkterna som t.ex Xp (som ska frälsa windows) eller NT (som i "neurotypisk" - dvs ickeaspergare.)

Folk med aspergers kan verkligen upplevas som avvikande av oss andra. Lite grann som en geek i kubik. Jag har för mej att det nästan bara finns manliga.

Vi söker efter utomjordisk intelligens bland stjärnorna för att få ett annat perspektiv på tillvaron, men vi förstår inte ens de personligheter som redan delar planet med oss.

Visst kan det tolkas som nedsättande att kalla aspergare för utomjordlingar, men de använder ju själva uttryck som "Ooops wrong planet syndrome". (Tyvärr verkar Ooops wrong planet syndrome ligga nere just nu. Vi får hoppas att den kommer tillbaka snart.)

Som jag läste nånstans; om alla var aspergare så skulle det varken finnas krig, lögner eller skvallertidningar i världen. Så är det verkligen vi andra som är normala?

och vem är Bram Cohen ?

andra bloggar om
Linus Torvalds
Aspergers syndrom

Deltoidernas elddop

2006-01-16T16:29:00.000+01:00

I lördags var jag och familjen på Aquarena/Storsjöbadet i Holmsund. Lite mindre än äventyrsbadet i Örnsköldsvik mer roligt ändå. Den där Space Bowl var riktigt kul och den hade dom inte i Ö-vik. Vi åker till äventyrsbaden mest för sonens skull men jag har nog lika roligt själv.

I söndags så har jag för första gången varit på iksu spa gym och utnyttjat mitt iksu spa kort. Jag har inte varit på gym på ungefär två decennier men det var faktiskt rätt skoj och jag tror att jag behöver det. Alla behöver motionera och lättare styrketräning är nog en motionsform som passar mej tror jag. Det gick väl ganska bra men jag var rätt ojämn.
Min svagaste punkt var mina deltoider som var lika svaga som homeopatiska tinkturer, som svältfödda sparvungar. Där får jag lägga ner mycket jobb.

Skolpolitik

2006-01-13T23:50:00.001+01:00

Alliansen om gymnasieskolan

Den borgerliga alliansen pekar på sin hemsida på de tydliga brister som finns i dagens utbildningssystem och särskilt då gymnasieskolan, och kommer med bra förslag på hur läget ska förbättras. Många av sossarnas idéer har visat sig fungera dåligt i praktiken

Sverige är enda land där målet är att alla ska få högskolebehörighet. Istället har Sverige världsrekord i avhoppare och underkända. Universitetslärare uppger att studenterna som kommer dit idag har sämre förkunskaper inför högre utbildning än för bara 5 - 10 år sen.

Alliansen skriver att detta beror på sossarnas skolpolitik som försöker likrikta eleverna och göra alla gymnasieutbildningar så lika varandra som möjligt. I grundskolan har betygssystemet minskats till tre steg.

Alliansen har då några förslag. Man vill tredela gymnasieutbildningarna. Det ska finnas studieförberedande utbildningar, program som leder till yrkesexamen och program som leder till lärlingsexamen eller gesällbrev. Avskaffa det individuella programmet, inför fler betygssteg m.m. I stort sett tycker jag att det låter vettigt.

Däremot är jag mer tveksam till det här förslaget
hittat via LO Ung Blogg

Här visar Roger Jönsson hur jag inte tänker. Han hävdar att det är viktigt för alla att skaffa sej en högskolebehörighet, inte bara för sin egen skull utan för Sveriges skull. Han tar upp att Alliansen inte tror att alla klarar teoretiska studier men lämnar sin egen protest underförstådd. Jag tror att han har fel. Alla klarar inte abstrakta teoretiska studier och därmed är det meningslöst att hävda att de borde göra det.

Dock har han rätt i att det vore bra om så många som möjligt kunde få högskolebehörighet. Att så inte är fallet är ett problem som han och sossarna inte löser, och egentligen inte Alliansen heller. Vi har människor i Sverige som vill få internationellt sett hög lön för att göra relativt okvalificerat arbete. Alliansens lösning är troligen att sänka lönen. Själv är jag övertygad om att lönehöjningar vore bättre för Sverige. Sossarnas lösning hade varit att föredra om det hade fungerat i praktiken. Alliansen är mer realistisk.

Andra bloggar om
skolan
gymnasieskolan
högskolan
skolpolitik

Ännu ett oumbärligt test

2006-01-13T12:19:00.000+01:00

hittade jag hos
alejandro firposom hade hittat det hos
promemorian

Här är den.

"Du är

Charlotte Permell
Trygghetsfaktor: 43 %

Du är trygg i mitten, men du drar lite åt det mer okonventionella hållet.
En balanserad livsföring med inslag av individualism och spänning.
Du vill absolut ha nya upplevelser, men bara på därtill avsatt tid.
Du har lätt att bli anställd.

Lämpliga yrken: Sommelier, Inredare, Arbeta till sjöss."

Skrämmande korrekt.

bildkälla

nyårslöften

2006-01-12T20:08:00.000+01:00

Nu så här halvvägs in i januari så kommer jag med en samvetsfråga;
Hur går det med era nyårslöften?
Mina går det inget vidare med:

att dricka mer dyrt rödvin
att flörta med fler söta flickor
att maska mer på jobbet
att läsa färre svåra böcker

Andra bloggar om
nyårslöften

technoprogressivism

2006-01-11T09:49:00.000+01:00

Vad är transhumanism? En idé om att människan ska förbättra sin kropp och hjärna med vetenskap och teknik.

På sätt och vis skedde detta redan när vi började att använda verktyg på stenåldern. Formulerat så så är det inget nytt eller kontroversiellt.

Däremot är det mer kontroversiellt att vilja ersätta människan med en ny och bättre art. Detta är så att säga de två ändpunkterna inom transhumanismen.

Transhumanismen har jag tidigare uppfattat som svävande mellan nyliberalism och teknokrati. Trots detta har jag som vänsterhumanist kännt att en del av transhumanismen har varit närmast självklar för mej.

Nu så finns det varianter av transhumanism som är mer "humana". En term för denna rörelse är technoprogressivism.

En figur att hålla reda på i dessa sammanhang är James Hughes.
Som har myntat begreppet democratic transhumanism.

Han har skapat Cyborg Democracy som är en knutpunkt på nätet för technoprogressivism.

Här finns en test för att se om man är demokratisk transhumanist. Det är indelat i två delar; en för "demokratisk" och en för "transhumanist". Jag fick rätt högt på bägge delarna.

Är detta futuristiskt och världsfrånvänt? Inte alls. Det handlar om viktiga frågor idag. Att transhumanister sedan har väldigt vilda drömmar om framtiden, det är en annan sak.

Andra bloggar om:
framtiden
teknik
transhumanism

Månfärder åt landets pensionärer

2006-01-10T22:26:00.000+01:00

Vänsterpartiets kongress är över. Jag tänker inte skriva så mycket alls om den utan bara konstatera att det mest kontroversiella politiska förslaget var att anställa 200 000 i offentlig sektor. Både liberaler och en del vänsterpartister ansåg detta vara högst orealistiskt. Det skulle kosta alldeles för mycket.

Det tror jag inte att det skulle göra. Jag ska försöka förklara enkelt.

Kort sagt: ju fler som arbetar, desto rikare blir Sverige. Att anställa 200 000 i offentlig sektor är alltså inte en utgift utan en inkomst.

Visst, de 200 000 ska ha lön som betalas av skattebetalarna men skattebetalarna betalar redan idag pengar till dessa personer, som skattebetalarna, svenska folket, inte får nånting för alls, utom arbetslöshet.

Hur mycket dyrare blir det att ge dessa personer lön istället för bidrag? Förslaget kan för argumentationens skull sägas kosta ca 50 miljarder kronor. (Detta är högt räknat. Antagligen blir det närmare 40 miljarder.)

Hur mycket måste man höja skatterna för att finansiera detta? 2005 gick det offentliga budgeten med 37 miljarder i överskott. Detta var alltså pengar som togs in och sedan inte användes till något alls. Om dessa skattemedel faktiskt skulle få göra någon nytta så skulle 13 miljarder behövas betalas med höjda skatter. Skattekvoten är idag 50,4% av BNP och skulle behöva höjas med ytterliggare 0,4% till 50,8%. Som jämförelse kan nämnas att år 2000 var skattekvoten ca 53% av BNP.

Till på köpet så brukar människor som jobbar faktiskt åstakomma saker. Om så många anställs inom skola vård och omsorg, för att nu ta de områden där behovet är som störst, så kan vi faktiskt förvänta oss bättre skola vård och omsorg än idag. Till skillnad från idag så kommer övriga skattebetalare faktiskt att få något för de pengar som går till dessa människor.

Som grädde på moset så kommer de psykosociala och psykosomatiska problemen antagligen att minska hos de som får jobb.

Och om de får högre inkomst så kommer de antagligen att konsumera mer, vilket främjar tillväxten i Sveriges ekonomi.

Förslaget innebär en inkomst eftersom den totala samhällsvinsten troligen kommer att kunna värderas mycket högre än 50 miljarder.

Jag ställer mej alltså i den här frågan på samma sida som "traditionalisterna" i Vänsterpartiet. Om de är orealistiska så är det inte i ekonomiska frågor utan i politisk naivitet. Siffrorna har jag hämtat från den här artikeln av Daniel Ankarloo. Posttiteln kommer härifrån.

Eftersom detta innebär att jag just har hamnat i ett fack så kommer jag för att motverka detta snart att skriva om några borgerliga politiska förslag som jag gillar.

Andra bloggar om
ekonomi
arbetslöshet
vänsterpartiet

Från det märkliga till det normala

2006-01-10T12:40:00.000+01:00

Det har varit en märklig vinter.
Idag är det nollgradigt.
Igår var det minus tio mitt på dan.
Så där har det hållit på.
Tvära svängar och snabba kast.
Idag är både jag och min sambo på jobbet och sonen på dagis, för första gången på tre veckor.
Saker håller på att återgå till det normala.
Jag ska försöka att skriva lite mer.
Och kanske att komma iväg på bio nån gång oxå.
En bra sak som all denna piratnedladdning har inneburit är att biobiljetterna har blivit billigare, iallafall om man köper ett rabattkort.

Tretton vetenskapliga mysterier

2006-01-08T07:33:00.000+01:00

Vill du satsa på ett framtidsyrke så bli vetenskapsman. Det verkar återstå en hel del att göra. I New Scientist så tar man i denna artikel upp tretton vetenskapliga anomalier som inte kan förklaras idag (eller i mars i fjol när den skrevs). I tur och ordning så är det:

placeboeffekten
universums homogena temperatur
extrastarka kosmiska strålar
homeopatibevis från en Belfastundersökning
mörk materia
Vikingsondens metanexperiment på Mars
tetraneutroner
Pioneeravvikelsen
mörk energi
Kupierklyftan
wow-signalen från Skytten
variabla konstanter (alfa)
kall fusion

Varför intresserar sånt här mej? Vill jag se problem för vetenskapen? Är jag en irrationalist som vill se vetenskapen misslyckas? Nej, jag gillar bara mysterier. En del läser deckare, andra läser om nedgrävda piratskatter.
Ju fler problem vetenskapen har, desto mer återstår det att upptäcka.
Här är en kort text om vetenskapliga anomalier som jag skrev för ett år sedan.

Andra bloggar om
vetenskap

Fem frågor för framtiden

2006-01-07T06:41:00.000+01:00

Framtidstanken har listat fem frågor som han anser är viktiga i att forma framtiden. De ska gå på tvärs mot den gamla höger vänsterskalan. Jag tycker att det är en intressant samling frågor även om det naturligtvis går att göra andra listor om viktiga framtidsfrågor. Han har följande fem motsatspar:

Passion vs trygghet
Transparens vs copyright
Frihet vs skydd
Transhumanism vs luddism
Technogaianism vs socialekologi

Jag tänkte att jag skulle säga nånting om några av de där frågorna. Den första låter som högerfrihet versus vänstertrygghet, men jag kanske missförstår honom. Han hävdar ju att detta inte har med höger och vänster att göra.

Vad gäller transparens versus copyright så lutar jag åt att favorisera transparens. Detta har väldigt mycket med piratpartiet att göra som ju är aktuella just nu.

Den tredje är knepig. Jag skulle gärna vilja välja frihet före skydd men 9/11 har omöjligjort ett enkelt svar. Egentligen kommer jag att behöva återvända till alla fem frågorna och skriva utförligare om vad jag tror vid ett senare tillfälle.

Jag är mera transhumanist än bioluddit och mer technogaian än socialekolog, men frågorna gäller bara vilka moraliska förbehåll vi bör ha och inte hur pass kapabla och kunniga vi är. Än så länge så är vi klåpare både som transhumanister och technogaianer. Vi förändrar redan oss själva och vår miljö utan översikt och eftertanke. Jag är rädd att vi kan bli så illa tvugna att bli technogaianer:

Risken finns att den första planet vi måste terraforma blir vår egen.

Andra bloggar om
framtiden

jag har varit IRL

2006-01-06T12:15:00.000+01:00

Jag har varit lite upptagen de senaste dagarna, men på ett bra sätt.

Jag har haft släktingar på besök ätit goda middagar både hemma och ute, gått på bio med sambon och varit allmänt social så mina nätaktiviteter har nästan helt legat nere.

Jag förstår att det finns en hel värld som lider av svåra abstinenssyndrom efter mina kvickheter och visheter så jag ska försöka att uppdatera mej och lägga ut texten om ett och annat.

Imorgon.

Den postmoderne Mozart

2006-01-03T06:20:00.000+01:00

Mozart är både barn och vuxen, ett underbarn ända tills sin förtidiga död, både lätt och svår, både hög och låg, både ett geni och som vem som helst, både lättförstådd och missförstådd, en poppig klassiker, en glad musik och ett tragiskt livsöde. Mozart är en gränsöverskridare som för det mesta höll sej inom sin tids konventionella ramar. Mozart är rejält postmodern.

Klassisk musik används ju inte sällan som markör för att visa att man har kultiverad smak till skillnad från svensktopps- och trackslyssnarna och därför är Mozart inte riktigt comme il faut eftersom t.o.m. dagisbarn diggar honom, och inte bara Blinka lilla stjärna.

Nu kommer en rejäl Mozartsamling på Åhléns, sju cdskivor för 250:- (typ). Hans hundra mest populära stycken. Visst känns det lite smaklöst, lite tacky, men när ingen tittar, ta på dej din lösnäsa med mustach och smyg iväg och köp den. Hade det varit lagligt att ladda ner musik så kunde man ju ha gjort det.

Det är förresten inte så comme il faut att säga "postmodernism" längre heller. Det är liksom väldigt 1980-tal eller möjligtvis 90-tal (för den lite bredare massan). Men den samhällsutveckling som diskuterades under begreppet "postmodernitet" är fortfarande aktuell även om andra diskurser har tagit över debatten.

Carl Hamilton kallar så sent som 2004 Det infantila samhället för postmodernt och menar att det är väldigt likt den medeltida kulturen i vissa avseenden. Gränsen mellan barn och vuxen suddas ut och tidigt utvecklade underbarn beundras.

Även det svåra måste vara lättsamt, som Hamiltons egna texter.
Även det höga måste vara lågt, som mina texter.

Andra bloggar om
postmodernism
Mozart

Piratpartiet

2006-01-02T19:13:00.000+01:00

Så har ännu ett enfrågeparti sett dagens ljus. Det heter Piratpartiet och vill avskaffa immaterialrätten i Sverige. Bakgrunden är att kanske bortåt en miljon svenskar fildelar och har förklarats olagliga av en lagskärpning.

Några av de första texterna om saken:
idg svd di
Fyra nyanser av brunt Hit och dit

Det är ju för tidigt att säga nånting ännu. Men det stora intresse som de har fått på bara något dygn är intressant. Vissa nyheter sprids rätt fort i vissa kretsar Flera av kommentarerna är rätt negativa.

Om de skulle få något som helst inflytande så skulle Sverige bli ett juridiskt experiment i världsklass, utan immaterialrätt. Kanske skulle det inte bli så stor skillnad i praktiken. Fildelning var ju lagligt i Sverige fram till förra sommaren.

Jag tycker att frågorna är rätt intressanta även om jag inte är någon hejdlös anhängare av någon av sidorna. Frågan om hur kompositörer och författare och andra ska få ersättning för sitt arbete är inte löst. På rak arm kan jag komma på tre alternativ:

Ett redan existerande alternativ är reklamfinansiering,
ett annat är frivillig betalning,
ett tredje är offentliga skatter.

Många intressanta texter för fildelning och mot immaterialrätt finns på Piratbyråns hemsida.

Andra bloggar om:
piratpartiet

Inte nytt men nästan

2006-01-01T23:40:00.000+01:00

Via Bisonblogg hittar jag A place for robots som illustrerar hur bloggar länkar till varandra. Ja,se själva.

Sveriges nya fattigdom har länkat till ett av mina inlägg. På Knuff.se kan man hitta den här korta listan.

Jag har inte ansträngt mej för att haka på Bloggar.se ännu. Vi får se när jag ids.

Sossarna har gjort en bloggoffensiv. Länge var nyliberalerna kungar av bloggosfären men nu dräller det av sossebloggar. Det mesta är mest tråkigt. Roger Jönsson skrev nyligen att han inte tror att låg inflation och låg arbetslöshet utesluter varandra, men att många ekonomer förutsätter det. Det är ändå lite intressant eftersom jag tror att han kan ha rätt men sosseledningen gör inte det.

En kommentar om inflation och en om arbetslöshet Texterna och deras siffror är några år gamla men kan nog fortfarande vara av intresse.

Det Infantila Samhället

2006-01-01T13:43:00.000+01:00

Jag har nyss läst Det infantila samhället av Carl Hamilton, som är mycket bra. Det är ett litet tag sen den kom ut.

Grundtesen är att eftersom de vuxna blir alltmer barnsliga och ansvarslösa i dagens samhälle så måste barnen bli mer vuxna och ansvarstagande. jag tror att det ligger en hel del i det. Detta skulle kunna förklara varför självmord och psykosomatiska sjukdomar ökar bland barn och ungdomar.

Hamilton anklagas för att vara konservativ och vilja kedja kvinnor vid spisen. Jag kan nog sträcka mej så långt som att konstatera att han är bättre på att diagnosticera problemet än på att ge ett trovärdigt botemedel. Enbart en uppmaning till ett nytt sätt att tänka kommer nog inte att rå på kommersialismen och konsumtionssamhället.

Men vill man förstå sin samtid så är detta en bok som rekommenderas. Jag kommer nog att få anledning att återkomma till den fler gånger.

Andra bloggar om
föräldraskap

Tempus Fugit

2005-12-29T12:38:00.000+01:00

Så var det gjort. Den personliga sidan är historia. Alla poster ligger kvar och jag kommer även i fortsättningen att skriva om mej själv oxå, men antagligen inte i första hand. Jag kommer istället att fokusera mej mer på "omvärldsanalys" och därför har jag nu döpt om min blogg till "Tempus Fugit". Vi ses 2006.

1,2

Andra bloggar om
Tempus Fugit

Vad är det som händer?

2005-12-26T17:46:00.000+01:00

Varför övervakas alltmer alla medborgare alltid? Är det för att de alla är presumtiva islamister?

Nja, snarare av samma skäl som hundratusentals svenskar fildelar och Kina översvämmar av piratkopior av märkesprodukter:

För Att Det Går.

Först kommer beteendet. Sedan börjar man diskutera skäl för och emot. Ny teknik brukar inte sällan kräva ny etik och ny juridik.

Både vad gäller det från USA importerade Bodströmsamhället och fildelandet så är det informationstekniken som omskapar vår värld.

Vad är information egentligen? En märklig substans som kan skapas ur tomma intet och sedan helt förstöras igen. Vars materiella substrat kan väga oerhört lite och dra väldigt lite energi.

Ett informationssamhälle är ett samhälle som delvis har befriat sej från den tunga materialism som industrisamhället släpade på. Nya möjligheter och nya hot. Det abstrakta övertar det konkreta.

Andra bloggar om
övervakning
fildelning
teknik
bodströmsamhället
it
informationssamhället
information
industrisamhället

Follow the white rabbit

2005-12-25T17:08:00.000+01:00

Den här och liknande bilder på Bodström har poppat upp på över hundra bloggar sägs det. Ursprunget går att spåra tillbaks till Jinge som dock förnekar att han har gjort den.

Alla som läser en del olika bloggar vet hur ogillad Bodström är i svenska bloggosfären och en sammanfattning av kritiken kan man hitta här.

I USA är det inte precis bättre. Det är landet som idag är drivande i utvecklandet av det nya övervakningssamhället.

I det nyliberala nätmagasinet Neo skriver Niklas Lundblad om en alternativ stategi när slaget om den personliga integriteten verkar vara på väg att förloras.

Istället för att värna om den privata sfären så eftersträvar man tvärtom ännu mera offentlighet. Om det privata är det hemliga så är världens alla säkerhetstjänster riktigt privata. Och istället för att strypa informationen om oss så överbelastar vi den, t.ex genom att blogga.

DIY

2005-12-25T16:32:00.000+01:00

Nej, man lär sej inte programmera i svenska skolan. Tydigen inte nu för tiden och definitivt inte när jag gick i grundskolan på åttiotalet.

En termin hade jag valt ett tillvalsämne som hette nånting med "data". Jag visste lite och ville lära mej mycket. Det var det enskilt sämsta ämne som jag hade i grundskolan. Mest beroende på läraren som var den enskilt sämste läraren som jag hade i grundskolan, och det säger en hel del.

Det var meningen att vi skulle lära oss grunderna i basic och det var det ingen som gjorde. Efter några veckor så slutade läraren att komma. Detta var en bidragande faktor till att jag bestämde mej för att inte utveckla mitt "data"-intresse just då. Det skulle dröja mer än tio år innan jag plockade upp den tråden igen. Då var jag duktigt akterseglad.

Visserligen bygger civilisationen på arbetsdelning men jag tror att det är bra att ha ett hum om så många olika saker som möjligt själv så att man kan byta bilbatteri själv, byta grafikkort själv, göra sina egna skatteavdrag själv och ha sin egen huskur mot influensa.

Dessutom har jag min egen religion, min egen filosofi och min egen politiska ideologi men det är lite överskurs.

En Julsaga

2005-12-24T06:30:00.000+01:00

Ja, jag försökte att posta en post om dan men det höll inte speciellt länge. Nu har jag iofs haft ovanligt mycket att göra just den här veckan. Eftersom jag ända skulle vara kvar i stan medans familjen reste bort så tänkte jag att jag vilka gärna kunde ställa upp och jobba i julhelgen så att någon annan på mitt jobb kunde vara ledig.

Det var ju en vacker tanke, och välavlönad dessutom, men bägaren började grumlas av grus när jag började undra över hur busstrafiken egentligen ser ut i Umeå nu i helgen. Nu har jag ju visserligen en personbil, en skoda felicia från -98, men den har stått still två veckor eftersom batteriet har lagt av. Tydligen håller bilbatterier inte i sju år.

Jag bestämde mej för att köpa ett busskort istället för att fixa batteriet omgående. Jag brukar få slita rätt mycket med den där bilen på vintern eftersom jag vägrar att betala det hutlösa överpriset för en värmestolpe. En värmesstolpe går bara att hyra för ett år i taget, trots att man bara använder den högst fyra månader om året.

Att den kostar tvåtusen om året innebär alltså egentligen att man ska betala tvåtusen för fyra månader. Eller ca 17:- om dan, plus el. 17 kr är ju kanske acceptabelt även om det inte är billigt, men jag vänder mej kraftigt mot lögnen att man betalar för ett helt år.

Så jag har försökt ta mej igenom vintrarna utan värmestolpe. Jag har fått gå ut tio minuter tidigare till bilen för att starta motorn, få den varm och skrapa rutorna.

Idiotiskt på många sätt. Dåligt för bilen, dåligt för miljön och dåligt för min hälsa, men ibland kan jag vara rätt tjurskallig. Ibland kan det vara en bra egenskap oxå.

När bilen nu la av för några veckor sen så tyckte jag dock att det fick vara. Låt den snöa över. Parkeringen är gratis. Fixa det där i vår. Ta bussen. Det är bättre för miljön och för min hälsa. Dessutom hinner man läsa böcker på bussen.

En nackdel är iofs att det tar längre tid att åka till och från jobbet med bussen. I värsta fall upp till trekvart. Men oj vad man hinner läsa då. En annan nackdel är att bussarna inte går överallt alltid, som min bil, utan bara på vissa ställen ibland. T.ex så slutar all busstrafik att gå i Umeå kl. 14 på Julafton. En dag då jag hade tagit på mej att jobba extra fram till 17:30. Så hur skulle jag komma hem?

Det är en dryg mil så jag kunde inte gå med min dåliga höft. Jag äger ingen cykel och skulle ändå inte ha kunnat cykla så långt med min dåliga höft på dåligt plogade vägar. Min bil gick inte och det gick inga bussar. En taxi skulle ha kostat minst 200 :- och måste beställas flera dygn i förväg för de är rätt uppbokade på julafton. Ingen av mina jobbarkompisar bor åt mitt håll och alla slutar tidigare än mej när jag jobbar till 17:30.

Jag hade bara två alternativ. Antingen kunde jag försöka att lifta. Eller så kunde jag försöka att byta batteri på bilen.

Folk har aldrig sett mej som den praktiska personen i bekantskapskretsen. Jag har alltid haft oförtjänt dåligt rykte inom det området. Oförtjänt har det med tiden visat sej, för när ingen annan än jag har funnits till hands så har jag varit tvungen att göra saker själv.

Jag har själv skruvat ihop massvis av IKEA-möbler i vårt hem. Själv bytt massvis av blöjor med lätt och ledig hand. Själv gjort enklare lagningar på mina egna kläder. Själv bytt hjul på bilen till vintern och våren och själv bytt glödlampa på bilen flera gånger. Men att byta bilbatteri är snäppet svårare. Att bilen stod under en snödriva var det minsta problemet.

Dock måste jag försöka. Att bara försöka lifta kändes osäkert och om jag inte helt otippat skulle misslyckas med att byta batteri så kunde jag ju försöka att lifta då.

Först måste jag få tag i ett. Det är ju inget som man har liggandes hemma så där. Och ingen bil hade jag och tungt trodde jag nog att det var. Min buss hem från jobbet körde dock förbi en mack och där hoppade jag av och köpte ett batteri. 660:- var iallafall inte så mycket som jag hade fruktat.

Tarkovski är tung men ett bilbatteri är tyngre. Med blod, svett och tårar lyckades jag iallafall få det upp på bussen, av på min hållplats och bort till min bil på parkeringen, som jag redan sopat fri från snö.

I teorin visste jag hur man gjorde. Det fick man lära sej när man tog körkortet. Men det är rätt länge sen som jag tog körkort.

Öppna huvet, lokalisera batteriet, ta först loss minuspolen utan att nudda plusspolen, skruvmejsel kan behövas, ta sedan loss plusspolen, tag loss batteriet, de flesta sitter fast med spännremmar men mitt var fastskruvat, en liten skiftnyckel kan behövas, och lirka upp det ur motorn.

Det satt en balk precis över batteriet så det var riktigt svårt. Kom ihåg att det är tungt som julottan och inte alls lika vackert. Sedan ska man pilla in det nya batteriet med samma procedur fast baklänges. Och det är mycket viktigt att man inte rör vid plus och minuspolen samtidigt.

Efter en timme i en duktigt obekväm arbetsställning så har jag lättare smärtor i ryggen. Men nu sitter det där. Nervös sätter jag mej i bilen och vrider om nyckeln. Ska den explodera? Eller starta? Vilka andra alternativ kan det finnas?

Bilen startar med en gång. Julen är räddad. Jag är en riktigt händig karlakarl, med smärtor i ryggslutet och olja hela vägen upp till armbågarna, men vem bryr sej. Snön faller stilla över en fridfull värld. Bra saker händer goda människor och allt kommer att ordna sej till slut.

Med de varma orden vill jag till sist önska er alla en

God Jul.

Personlighetstyp A

2005-12-20T22:54:00.000+01:00

Under september månad var 68 000 högutbildade utan jobb.
Detta är den högsta siffran någonsin.

En akademiker säger att " … även om man är akademiker och kan skriva en ansökan så har man inte nödvändigtvis de rätta kontakterna och det är där Arbetsförmedlingen skulle kunna göra en insats"
Skulle kunna men oftast inte gör. Arbetsförmedlingen räcker inte till idag. Kontakter är nästan med nödvändighet något hel- eller halvinformellt. Något privat. Det är själva poängen.

Det progressiva USA skriver att nätverk är allt som gäller och har vi fel personlighetstyp så får vi lära oss hur man gör.

Så enkelt tror jag inte att det är. Tyvärr kan nog inte alla "lära sej" att ha en annan personlighetstyp. Det kommer nog även i fortsättningen att vara humanast att låta människor ha olika personlighetstyper för det kommer dom att ha.

Att bjuda in 200 av de närmaste vännerna på sin födelsedagsfest, som han har med som exempel, tyder om inte annat så på en viss ytlighet i relationerna. Hur väl kan man egentligen känna var och en? Hur utbytbara är egentligen inte vännerna? Hur opersonligt är egentligen inte intresset av en värdefull kontakt?

Framtidstanken skriver oxå om networking och tycker att det är en självklarhet.

Själv känner jag oxå lite besvär över att "utnyttja" sociala kontakter. Egentligen har jag både rätt och fel i detta. Sociala kontakter uppfattar jag som något som ska ha ett värde i sej. Och om man dessutom får någon form av fördel av dem så är det en extra bonus, inget förväntat eller nödvändigt. En kontakt som man har mest för att man tror att den kan komma att bli till nytta för en känns cynisk och falsk.

Antagligen är jag förlegad och efterbliven här. Antagligen förväxlar jag två olika saker, nämligen "kontakter" och "vänskap". Att det är en bred gråzon dem emellan ska ses som en tillgång.

Han skriver även om att "kroniskt lyckliga" människor är mer framgångsrika än andra.
Det kan säkert ligga något i det.
Och varför är de lyckliga redan innan de har fått framgång?
Det är något medfött.

Dock går det att medicinera bort inom vissa gränser med "lyckopiller". Att gå i samtalsterapi gör en inte så mycket lyckligare utan snarare mer tillfred med att vara så lycklig/olycklig som du nu är.

Den personliga sidan?

2005-12-20T12:34:00.000+01:00

När jag skapade den här bloggen i mars så var den tänkt att utgöra en slags dagbok på nätet, som mest handlade om mej och mitt liv. På senare tid så har jag alltmer skrivit om resten av världen.

Jag kommer nog att fortsätta med det och därmed så blir bloggens namn "Den Personliga Sidan" alltmindre träffande. Jag funderar därför på att döpa om den här bloggen.

Kanske ingen stor fråga men rätt ska vara rätt. Jag funderar på
"Den Possessiva Sidan - Sidan Som Äger!"

Vad tror ni om det? (Ja, det ska föreställa humor.)

Min första Cognitoträff

2005-12-19T09:07:00.000+01:00

Det var sommaren 2004.

Jag tog nattåget ner från Umeå till Göteborg. Det tog ca 15 timmar. Jag kom fram vid elvatiden på lördagen. Vi skulle träffas vid kopparmärra klockan ett. Det var en riktigt varm dag och spridda skurar föll över Göteborg från förbiilande moln sönderpiskade av nyckfulla vindar. En slags fuktig hetta i luften påminde mej om sydligare breddgrader.

Jag hade inte nån vidare lust att jäkta så jag köpte en färdigbagette och lufsade stilla mot Kungsportsplatsen. Där var det fullt. Miljöpartiet hade nått upptåg med talare och dansare för vi var i valtider. Dessutom så stod företrädare för andra partier lite här och var och prånglade färdiga sanningar till alla som kom för nära.

Jag satte mej på en bänk, åt min macka och avnjöt spektaklet en timme. Cirkusen på marken och cirkusen i himlen gjorde att det hela liknade nån sorts film. Klockan började gå mot ett och det var dags att försöka känna igen cognitomedlemmar som jag aldrig hade sett förut. Lukaspojken hade jag sett på bild men han var den enda.

Av någon anledning så kunde jag gissa mej till vilka de var när de väl dök upp. Hur ser en liten klunga filosofer som väntar på fler anländande ut? Vi gick till ett angränsande fik och jag beställde en iskaffe.

Vi var väl ca åtta inkl. mej. bl.a Roggefort, Es, Lukaspojken, Vi pratade bl.a länge om psykopater och deras inflytande i samhället. vilket knappast har nämnts på cognito.

På kvällen skulle jag se McCartney på Ullevi och jag skulle åka hem till en kompis först och lämpa av packningen så jag lämnade sällskapet redan vid femtiden. vilket var lite synd för just den gruppen av människor skulle ju aldrig samlas igen. Individerna kan jag komma att träffa igen men knappast gruppen.

Tåget hem tog ca 14 timmar. Så jag åkte alltså tåg i 29 timmar för att få vara 29 timmar i Göteborg. Tur att jag gillar att åka tåg. "Den inre resan" liksom.

Käbbel på hög nivå

2005-12-17T22:57:00.000+01:00

Jag fick en ganska dålig bild av universitetet när jag läste där. Jag hade tänkt mej en akademisk karriär men väl där så var det inte alls som jag hade tänkt mej.

Min största begåvning är att jag är kreativ och därmed så borde jag jobba med något kreativt yrke. Att vara forskare är inte speciellt kreativt.

De viktigaste egenskaperna är att man är noggrann och ihärdig och uthållig. Och en jävel på akademiska intriger.

Jag har alltid varit dålig på att intrigera och det kanske är en positiv egenskap men det är oxå en egenskap som behövs överallt, på alla arbetsplatser, även på akademisk nivå. Utom kanske som städare och andra liknande jobb som ingen vill konkurrera om.

Men med dagens skyhöga arbetslöshet (i praktiken över en miljon svenskar) så är väl även de arbetena eftertraktade. T.o.m. akademiker går utan jobb.

Så att jag har ett jobb är ju bra. Att jag mest har det för inkomsten gör inte så mycket.

Jag vantrivs ju inte. Det är t.o.m. rätt kul ibland.

En bild av det sobra universitetslivet kan man få om man läser kommentarerna här och här, från den rekordeliga bloggen Det Progressiva USA. En personlig favorit.

Wilber åt folket

2005-12-15T12:43:00.000+01:00

Redan femte januari i år så framförde jag för första gången en tanke om att jag kunde komma till Göteborg och hålla en Cognitoföreläsning om Ken Wilber, i ett mail till Lukaspojken. Han tyckte att det lät som en bra idé. Lukaspojken är webmaster för Cognito, den filosofiska diskussionssajten. Jag har varit medlem sedan starten.

Vi skulle hålla till på Stadsmuséet, i en rätt stor lokal några våningar upp. Det dök till sist upp sex åhörare från Cognito-communityn (hellre kvalitet än kvantitet) och jag babblade i en och en halv timme plus fikasnack plus frågestund. Alltså i sammanlagt drygt tre timmar. Det var riktigt kul. Jag vill ha föreläsning igen. Kommer jag på något nytt ämne som jag vill orera om i timmar så är Lukaspojken säkert inte omöjlig att övertala.

Fler läsare?

2005-12-14T22:40:00.000+01:00

Högkvarteret har tio tips till bloggare för att få fler läsare. Jag kan bara konstatera att jag aldrig kommer att få fler läsare. Till att börja med ska man skriva ofta, helst varje dag. Detta kommer jag att ha klara problem med. Åtminstone om jag ska hålla någon som helst kvalitet. Har jag inget att säga så skriv t.ex om andra bloggar (vilket jag gör nu) säger han.

Att hitta en egen vinkel har jag för det mesta inga problem med. Så vida jag inte ska säga något om senaste löpsedeln förstås. Då lär jag låta som många andra. Speciellt om jag ska göra det så fort som möjligt.

Kommentera på andra bloggar. Detta har jag gjort någon enstaka gång. Kanske kan jag bli bättre på det. Länka till andra bloggar. Det kan jag nog oxå bli bättre på.

Registrera dej på bloggportaler. Jag är bara registrerad på nyligen.se. Någon till kan jag nog registrera mej på.

Använd bilder till dina inlägg. Kan bli svårt. Jag har varken digitalkamera eller scanner så då får jag använda bilder som jag hittar på nätet. Och de flesta får man inte använda. Hittills har jag haft en bild och den stod det att man fick använda. Jag skulle väl kanske kunna köpa en digitalkamera. Eller bara en ny mobil ...

Rätta stavfel, skriv snyggt och korrekt och sant och ange källor. Visst det kan jag nog fixa. Men att stava "också" "oxå" är ett fritt val.

Mer musik

2005-12-12T20:32:00.000+01:00

Det senaste dygnet har världen överöst mej med mail och sms och röksignaler och flaskpost. Alla undrar vad jag egentligen har för musiksmak. I mitt förra inlägg skrev jag lite om vad jag har lystnat på på Last.fm och tillade att det egentligen inte var min egentliga musiksmak. Tydligen väckte det en väldig undran på alla kontinenter. Så här kommer det:

När jag flyttade sorterade jag upp min cd-samling lite och fann en oväntat tydlig indelning;
en fjärdedel klassiskt, mest "best of" från Naxos;
en fjärdedel IDM och electronica, jag har nyligen upptäckt Aphex Twin och Squarepusher, 10 år efter att de var som bäst;
en fjärdedel jazz och soul, Miles Davies, Prince och liknande;
och en fjärdedel rock och pop: från the Corrs till Nine Inch Nails.
Jag tycker att det blev ganska tydligt.

Last.fm

2005-12-11T20:19:00.000+01:00

Last.fm är en webbradio man kan ladda ner gratis och börja lyssna på låtar som t.ex "låter som Madonna" eller vad som helst. Det är alltså ett utmärkt sätt att få reda på nya artister som liknar artister som man redan gillar. Vilket antagligen är en del av förklaringen till att det är gratis; det är bra reklam. Jag har haft det kanske två månader och hittills så har dessa artister spelats för mej på mina olika sökningar. Detta är topp femtio, med placeringnummer och antalet spelade låtar. Man får flera olika listor när man loggar in på hemsidan. Allt man lyssnar på registereras.

Generated: Sunday Dec 11

1 [unknown] 55
2 DJ Shadow 8
2 Mauro Scocco 8
4 Portishead 6
4 Skinny Puppy 6
6 New Order 5
6 Squarepusher 5
6 Aphex Twin 5
6 The Orb 5
6 Meat Beat Manifesto 5
6 Basement Jaxx 5
12 Plaid 4
12 Massive Attack 4
12 Oval 4
12 Cabaret Voltaire 4
12 The Cure 4
12 Orbital 4
12 Philip Glass 4
12 Jega 4
12 Depeche Mode 4
12 LTJ Bukem 4
12 Ministry 4
12 Tool 4
12 Einstürzende Neubauten 4
12 Fear Factory 4
12 Slayer 4
12 Duran Duran 4
12 Monty Python 4
12 Motörhead 4
12 Children of Bodom 4
12 Tom Petty and the Heartbreakers 4
12 Psyche 4
33 Funki Porcini 3
33 Fila Brazillia 3
33 Bola 3
33 DMX Krew 3
33 Roni Size 3
33 Venetian Snares 3
33 Madonna 3
33 Download 3
33 Hooverphonic 3
33 Front 242 3
33 Haujobb 3
33 The Tear Garden 3
33 Nitzer Ebb 3
33 Marilyn Manson 3
33 Sepultura 3
33 Rammstein 3
33 Metallica 3
33 Iron Maiden 3

Som synes är de flesta rätt okända och jag har oxå främst använt Last.fm för att få höra artister som man sällan om nånsin får höra i radio. Så detta är egentligen inte en lista över min musiksmak utan snarare en lista över artister jag tycker att jag har fått höra för lite av. Med vissa undantag. Undantag finns det alltid. ("Unknown" och "Mauro Scocco" har jag spelat på min egen dators cd-spelare. "Unknown" är några hembrända best-of som jag har gjort på mina köpta cds.)

Kompisar från förr. Några lever ...

2005-12-04T20:17:00.000+01:00

Jag hittade för någon månad sen en gammal bekant på nätet. Kul att se hur det går för henne. Vi arbetade tillsammans i Lummelundagrottan för kanske sju år sen. Inte minns jag att hon var socialdemokrat och feminist men jag tror inte att vi pratade så mycket politik på den tiden.

Vad jag minns från tiden i grottan var att vi som jobbade där hade ganska kul rätt ofta. Mycket humor, många fester. Kanske borde jag berätta mer om grottan. Jag hann vara både guide, äventyrsguide och guidechef. Det hände en del genom åren. Jag hann jobba där åtta somrar. Fast det känns lite grann som att sitta och dra gamla lumparminnen.

Kanske kan jag avslöja att jag är vagt bekant med Palle Torsson oxå. Han gick i klassen över mej på gymnasiet och vi hade gemensamma bekanta. Han är mest känd för att ha vanhelgat Pippi Långstump.

Annars är det förvånansvärt få av min gamla bekanta som man kan hitta på nätet.

Märk hur vår skugga ...

2005-11-18T23:02:00.000+01:00

Oscar Swartz har en mycket intressant blogg vilket mer renomerade åsiktsmaskiner än jag anser. På en punkt känner jag dock att jag måste korrigera honom.

Elva år gammal i evighet stämmer inte. Människor kommer att dö av sjukdomar och olyckor men de kommer iallafall att dö. Den fysiska kroppen kommer alltid att gå under. Endast religioner kan lova evigt liv. Även evig ungdom måste förhålla sej till döden. Intressant att detta inte bara är ett erbjudande om evigt liv utan också om evig ungdom - Puer Aerternitas.

Cryogenics, immortalists ... om man nu tillvarje pris vill att den fysiska kroppen ska leva vidare i en obestämd framtid så måste det bero på att man inte alls tror på något liv efter döden. Vilket är synd eftersom den fysika kroppen per definition är förgänglig vilket en odödlig själ inte hade varit. Fast man hinner ju med mer på en miljon år än på knappt hundra.

Elrond är för övrigt odödlig ...

Elrond

2005-11-18T22:24:00.001+01:00

På besök i Göteborg i somras så blev jag frågad av en gammal kompis vilken figur i Sagan om Ringen jag var. Tydligen roade de sej med att kategorisera varandra så. Jag hade ingen aning vem jag kunde vara (nån betänketid fick jag inte). Kanske Bilbo sa nån och innan jag han protestera så hade vi bytt samtalsämne. Nu har jag undersökt saken vetenskapligt och fått ett helt annat svar. Jag är Elrond!
"A stern yet benevolent organizer who often knows best, your wits are keenly fixed on aiding efforts you deem worthy."
Här ser du vilka jag inte blev. Pröva själv och berätta om domen.

Umeå Jazzfestival

2005-11-04T20:42:00.000+01:00

Jag har varit på Umeå Jazzfestival vilket jag brukar vara varje år. Det är på Folkets Hus vilket det brukar vara. Bortsett från enstaka akter från onsdag till söndag så utspelar sej det mesta på fredan och lördan. Jag har köpt ett tvådagarspass.

Första bandet för kvällen, Joakim Simonsson Ensemble, lite modernt och experimentellt på ett ganska återhållsamt och balanserat sätt. JazzLabbet är till för de mer experimenterlla sounden. Som vanligt så går en stor del av publiken efter en knapp timme för kl. 19 så börjar andra artister på andra scener, men Joakim ska ändå sluta vid 19.

Jag strosar och ser bandet hänga i Freja Jazzbar, på första våningen, en stund senare. Folk anländer ännu och det känns som om kvällen ännu börjar. I Freja spelar det festivalen igenom mindre kända, mer traditionella grupper. Medelåldern är ganska hög och belysningen ganska ljus.

Två våningar ner, i källarplanet, ligger Studio Jazz för den lite mer etablerade alternativscenen inom jazz (häpp). I inre ändan av Studio Jazz ligger det faktiskt oxå en bar. I Studio Jazz kan man sitta vid kafébord i mysbelysning, sippa på sin öl och knapra på sina nachos.

Här ska Dave Douglas Keystone Sextett spela vid 20. Nyskriven jazzmusik till en stumfilm från 1915. "Fatty and Maple adrift." Bra funkig musik, lite New York känsla, och en annars ganska trist komedi får helt nya dimensioner. Tyvärer krånglar tekniken och filmen stannar några gånger innan den stannar helt. Det här ska vara ett helt nystartat projket och här ser man risken med att förlita sej på att alltför många saker ska fungera. Arrangörerna tar helt enkelt in en ny DVD-anläggning. Dave berättar att de hade varit i San Fransisco igår och ska till Geneve imorgon.

"Sitter du och pluggar?" frågar nån gubbe som går förbi när jag sitter och skriver. Fördomar finns överallt tänker jag.

Kl. 22 är det så knökat att det är svårt att ta sej fram. Jag hade tänkt att se Mathias Landaeus House of Approximation, men det är överfullt så jag får vänta på Zap Mama på Idun - den stora scenen för stora artister. Åjovars. Bra, men aningen tamt. Lite etno, lite jazz, lite soul.

Jag avslutar tidigt och åker hem och ser Stockholm Live tjugo över tolv. Jag tror att jag har nått virus och orkar inte mer. Bäst idag var Dave Douglas.

På lördagen kommer jag tillbaka först kl. 16, lagom till Örjan Hultén Trio & Fakir Karlsson på Jazzlabbet. Det har precis börjat regna ute. Ett svängigt ackustiskt sexmannaband (egentligen två trios) med lätt orientalisk ljudbild. Känns lite som medeltidsveckan för en gammal gotlänning som mej. De får livliga applåder.

Idag åt jag på festivalen vid 17-tiden och tog en veg. tortilla och en hof (115:-) medans nån liten trio spelade trad. jazz. Det uppstår en lucka på en timme innan Juhani Aaltonen trio i Jazzlabbet vid 19. Som varje år så är det ingen närmare bekant till mej på festivalen, vilket är lite konstigt.

Aaltonen spelar friformjazz. Detta är med andra ord jazz utan rim och reson, utan takt och ton, och det är riktigt bra. Fritt och befriande. Juhani småler lite när folk reser sej och går efter en stund. några sekunder in i första låten ramlar en lampskärm smått chockad ner från taket. Tio minuter senare öppnar någon ett fönster och släpper ut lite upproriskhet i det snöblandade regnet. "Var det så bra?" frågar han efter en applåd. Kanske ett utslag av finskt lynne. Detta var riktigt bra och karln är 70 år.

Jag smiter över till Idun och hinner höra extranummret med Johnny Griffin Quartet - Night in Tunisia. Det är bra bebop och jag hade gärna velat höra mer. Han är 76 år. Jag hör sen ett band på Studio Jazz som enligt programmet heter barT och det var väl ok men aningen menlöst. Dog Out på Jazzlabbet kommer jag inte in på för det var fullt så nu tar jag en kaffe till och väntar på Mike Stern som spelar på Idun. Senast han spelade i Umeå var i Miles Davies band.

Mike är gitarrfantom och lika teknisk som hela KTH. Första låten känns han lika känslosam som en datatekniker på dejt men det släpper snart när bandet börjar improvisera på riktigt och jag vänjer mej vid hans jämtjocka ström av 200 toner i minuten. Riktigt bra blir det. Den kvinnliga trummisen får extra mycket applåder.

Sen är klockan sent och jag orkar inte mycket mer även om några band fortfarande spelar och vi får tillbaka en timme inatt. Jag har varit lite småförkyld tidigare jazzfestivaler också. Det är årstiden. Så jag nöjer mej och säger tack för i år.

"Ytliga" frågor

2005-10-17T23:34:00.000+02:00

Här är ytterligare en samling frågor från Sokrates blogg;

Favoritmat: orientaliskt

Favoritfärg: violett

Favoritdryck: thé

Så här full blir jag när jag festar: lätt salongberusad (nuförtiden)

Så här många personer har jag haft sex med: 10? (var går gränsen för sex?)

Den här prylen kommer jag köpa inom kort: ny mobil

Favoritskor: olika. just nu har jag svarta lågskor i läder. För några år sen köpte jag ett par basketskor på utförsäljning som såg rätt spejsiga ut.

Favoritbyxor: mest "gubbyxor". jag tycker folk har för mycket jeans.

5 filmer:

1 - Alien-kvadrologen
2 - Star-trek-oktologin
3 - Matrix-trilogin
4 - Stjärnornas-krig-hexiologin
5 - Ringen-trilogin

5 böcker:

1 - Mörkrets vänstra hand / Ursula K LeGuin
2 - Rymdväktaren Nyaga / Peter Nilson
3 - Berättselser om lyckliga människor / Lars Gustafsson
4 - Den mörka materian (trilogi) / Philip Pullman
5 - Ursinne / Salman Rushdie

5 bloggar:

1 - Patriarkatet
2 - Lasses blogg
3 - Copyriot
4 - Texplorer
5 - Xantor

Dessa program följer jag på TV: Inget. Jag blir glad om jag får se That 70s show, Dharma & Greg, Gilmore Girls, Simpsons, Family Guy, Chapelle Show, m.m.

Dessa program får mig att spy lite i munnen: Jag ser inte program som jag inte gillar, men det där programmet där de käkade mask och råa inälvor var nog det äckligaste jag har råkat zappa förbi.

Den här boken läser jag just nu: Höger hand, vänster hand. av McManus

Den här personen är jag kär i just nu: Min sambo. Min son.

Var står jag?

2005-10-10T14:33:00.000+02:00

Det här är lite skojigt. Jag hamnade ungefär på samma plats som Gandhi och Mandela. På gymnasiet var jag intresserad av communitarians. Nuförtiden tror jag snarare att jag är Ronald Dworkin-ist, men jag är tydligen fortfarande libertarian left. Var hamnar du?

Quiz

2005-10-02T19:32:00.000+02:00

På bloggen En filosofs dagbok hittar jag några personliga frågor som kan illustrera lite vem jag är egentligen. Här är de "djupa" frågorna:

Mina tre bästa egenskaper: Smart, snäll och snygg.
Mina tre sämsta egenskaper: Tjurig, asocial, handikappad
Såna här människor gillar jag: Smarta, snälla och snygga
Såna här människor gillar jag inte: korkade, elaka och hatiska
Detta parti röstar jag på: mp (senast)
Därför röstar jag på det partiet: för att sossarna är dumma
Dessa politiska frågor prioriterar jag: arbetslöshet, skola, vård, omsorg och resten av välfärden
Därför prioriterar jag dessa frågor: Idag är det där problemen är.
Denna levande person skulle jag vilja ta en fika med: Ken Wilber
Denna döda person skulle jag vilja ta en seans med: Gud
Det här drömmer jag om: Fred på jorden och att vara ekonomiskt oberoende
Det här får mig att bli alldeles vansinnig: Den globala orättvisan och folk som säger "en spann".
Det här får mig att bli helt lyrisk (typ löjligt glad): Musik, filosofi, humor,
Den här personen skulle jag vilja kasta en tårta i ansiktet på (motivera gärna): Göran Persson
Den här personen skulle jag vilja ge en kram (motivera gärna): Nån ledsen
Detta skulle jag vilja prova på: Fallskärmshoppning
Det här vill jag bli när jag blir stor: Bono i U2
Därför älskar jag En Filosofs Dagbok: En blogg att inspireras av

Fler fråor finns på En Filosofs Dagbok, för en annan dag.

Tre fiskrätter

2005-09-19T22:51:00.000+02:00

Jag åt hajfensoppa på en kines här i stan igår och det var kanongott. Eller rättare sagt så var det en rätt försynt liten smak när man åt den, påminde lite om en tjock kycklingsoppa, men eftersmaken var fantastisk och satt i hur länge som helst. Syrlig eftersmak liksom. Umami antar jag. Det är fjärran östern som har utvecklat kokkonsten mest och gjort civilisation av den. Vi andra runt världen knager på våra enkla köttbitar i erbarmerlig misär. Inte ens alla fem grundsmakerna har vi upptäckt. Skam.

Det fanns en sushibar här i stan där man kunde slinka in och ta en snabb liten sushi. Gott, nyttigt och lite lagom exotiskt. Men de fick stänga. Det finns fortfarander restauranger där man kan få sushi, men inte medan man väntar på bussen.
En del tycker att sushi är exotiskt och konstigt eftersom det är rå fisk, men det är bara fördomar.

Jag har däremot även ätit världens mest exotiska och underliga maträtt - surströmming. Det är faktist bara den intensiva stanken av reningsverk som man behöver överkomma. Smaken är riktigt aptitlig, även om man fort blir mätt. En ganska rik, tung smak, men annars inte så konstig. Jag bedövade mej inte ens med sprit först, vilket annars är vanligt, utan sköljde bara ner med öl.

Halvårsjubileum

2005-09-11T12:32:00.000+02:00

Slakta gödkalven och leta fram stora flarran skumpa för nu fyller världens bästa blogg ett halvår! Detta är oxå post nummer 50! Dubbelt jubileum alltså! Det är dessutom ungefär ett år sedan jag publicrade den här texten på min hemsida Ouranos; på sätt och vis den allra första bloggposten!

50 poster på sex månader blir drygt åtta poster i månaden, eller ca två poster i veckan. Jag kommer nog inte att hålla samma tempo i fortsättningen eftersom det verkar som om det inte är så många som läser mej så regelbundet. Ingen press alltså.

Jag var igår på Paradisbadet i Ö-vik med min sambo och son och det var kanonkul.

i cyberrymden kan ingen höra dej blogga

2005-09-03T12:06:00.000+02:00

Nu är det en månad sen jag skrev att jag ville ha fler läsareaktioner och hittills så har det inte kommit nånting.

Frostrim

2005-08-24T21:59:00.000+02:00

Vi är alla en snöflinga
Vackra små kristaller som faller ur skyn
Frost skrapad från himlakupan
Vindens frusna andedräkt
Ett ögonblick som stelnat ett tag
Perfektion för en dag

mens sana in corpore sano

2005-08-17T12:17:00.000+02:00

Det verkliga skälet, tror jag, till att jag och andra intellektuella inte tycker om skolgymnastiken, och inte tycker om sportsändingarna i alla media, det är inte närvaron av det kroppsliga eller tävlingsmomentet, utan frånvaron av det intellektuella och andliga.

Se på de österländska kampsporterna. Där förenas kroppslig disciplin med filosofi, religion och livsstil.

Jag brukade älska att ta långa skogspromenader. Typiskt svenskt antar jag. Med min dåliga höft så kommer jag inte speciellt långt längre. Man får sätta sej ner lite oftare!

Inför höstarna

2005-08-13T05:58:00.000+02:00

Vi har en regnig sensommar just nu. Även om våren var ljuvlig och sommaren skön så är nog hösten min favoritårstid. Våren är för barnet i oss medans hösten har mera fullmogna kvalitéer. Den tidiga hösten vill säga. Det är nästan som om den tidiga och den sena hösten vore två olika årstider. Den tidiga hösten är varm och färgsprakande och mysig och ändå en tid för eftertanke och nyanser. Den sena hösten är grå och kall och dragig och blöt och träden är kala och näsan droppar. Augusti och september är nog mina favoritmånader. Fast jul är ju kul. Jag har ett favoritutryck som lyder "septembertisdagar". Det betyder ingenting. Det är ett kort stycke poesi.

Slumpen och jag

2005-08-11T12:26:00.000+02:00

Jag minns för länge sen när jag läst CG Jungs självbiografi. Det var den första bok av honom som hade lyckats fånga mitt intresse. Jag gick längs med avenyn i Göteborg en dag och fick en känsla av att jag skulle slinka in på ett fik där och sitta och läsa lite i boken som jag hade i väskan. Jag minns att det hade varit kul att diskutera den med några av mina gamla kompisar från gotland. Jag visste att några skulle ha flyttat till Göteborg men jag hade ingen adress eller telefonnummer.

När jag går in på första bästa fik så sitter det dock två stycker gamla gotlandspolare längst bak i fiket som jag inte hade sett på länge och som nu hade flyttat till Göteborg. Jag frågade och de brukade gå på det där fiket och de sa att det var första gången. Det satt och pratade lite om en bok som de hade med sig och som en höll på att läsa. Gissa vilken? Jo faktiskt. Det var Jungs självbiografi. Så hur stor är sannolikheten för något sånt? Lägg gärna till att Jung skriver mycket om meningsfulla sammanträffanden så det var ju lustigt att det just råkade vara Jung oxå.

Sådana sammanträffanden drabbar mej relativt ofta. Antingen är jag bra på att se samband där det inte finns några eller så får man kanske dra till med någon övernaturlig förklaring.

Jag frågade I Ching om jag var schizofren och den svarade med ett hexagram som bl.a innehöll frasen "mitt i måltavlan", dvs bullseye. Så I Ching hävdar att jag är schizofren och psykiatriker skulle kanske oxå hävda att om man tror på I Ching och andra spådomstekniker så är man schizofren. Ironiskt. När vetenskapen och esotericismen för en gångs skull är överrens om nånting så är det att jag inte är riktigt klok.

Jag läste en del i min sambos hälsotidningar när hon genomgick en hälsofas för ett tag sedan, och läste lite om olika kosttillskott bl.a. Jag fick en dag en märklig känsla av att jag borde käka vissa kosttillskott, närmare bestämt e-vitamin, omega-3 syror och folacin. Mindre än en vecka senare hittar jag en internetsite om schizofreni där det står att det kan vara bra för schizofreniker att ta vissa kosttillskott, som främst då e-vitamin, folacin och omega-3 syror.

Tro vad du vill, för det gör jag, men så är jag inte heller riktigt klok.

Blåbär

2005-08-09T12:16:00.000+02:00

Det har regnat duktigt i helgen. I söndags så fick vi 30 mm.
Regnet hammrade hårt och tungt mot rutan hela dan.
Vi skulle ha varit ute och plockat blåbär men nu så är de säkert vattensjuka, dvs vattniga och smaklösa.
Det var synd för det var mycket blåbär ute i markerna.
Ännu lär det dock finnas en del hjortron att plocka.
Plocka bär är kul.
En timme om året.

Psychobabe

2005-08-08T12:08:00.000+02:00

Såvitt jag vet så är jag psykiskt frisk och ändå har jag ibland undrat om det är mej eller världen som det är fel på. Det ena behöver väl iochförsig inte utesluta det andra.

Det är inte bara krig och terror och tortyr som får mej att undra över var felet sitter, utan även såna saker som att jag vid 34 års ålder fortfarande inte vet vad jag ska bli när jag blir stor. Och då är jag ändå fullt medveten om att jag faktiskt är vuxen nu.

Vuxenansvar har jag sällan duckat för; jag har ju barn och sambo och jobb och försäkringar och allting. Men jag har fortfarande inte bestämt mej för om jag bör läsa natur- eller samhällslinjen på gymnasiet trots att jag gick ut gymnasiet för femton år sen. Jag läste samhälle och jag vet fortfarande inte om det var rätt.

Det har ju gått bra för mej iallafall men det kanske kunde ha gått ännu bättre. Inte för att jag vill vara girig men jag kanske kunde ha utnyttjat mer av min kapacitet än jag gör idag. För samhällsnyttans skull om inte annat.

Hm, jag glider ifrån ämnet lite. Jag tänkte berätta lite grann om hur det är att vara ett orginal, av födsel och ohejdad vana. Vad menar jag då med orginal? Tja, egentligen bara att jag är en aning orginell på en del sätt. Men även att jag ibland känner att jag behöver försvara min egenart inför människor som inte alltid själva är så orginella.

Det är märkligt det där. Alla människor är unika men en del människor är mer unika än andra. Jag har känt ett behov av att finna mej själv för att kunna vara mej själv, att stänga ute inflytande och normer och attityder från andra. Jag tar till mej känslolägen ganska lätt även om det inte alltid märks utåt.

Och jag har funnit mej vara konstnärlig, intellektuell, vidsynt, fantasifull, men även ibland asocial och vid sällsynta tillfällen märkligt initiativlös.

Det där påminner lite grann om en psykiatrisk diagnos, nämligen schizofreni.

Jag tror inte att jag är schizofren men jag tror att en viss typ av konstnärlig, intellektuell personlighetsyp, som min, kan ha vissa lätta drag som kan påminna om schizofreni. Vissa "djupingar" känner jag igen som "min sort".
Jag tycker även att tjejer med lätta schizodrag är "intressanta", som Winona Ryder eller Angelina Jolie.

Det finns mycket romantiserande kring schizofreni. Det finns associationer till virriga professorer och självmordsbenägna konstnärer.

Schamaner har beskrivits som schizofreniker med en skräddarsydd social roll. Antipsykiatriska rörelsen på sexiotalet sa tvärtom att schizofreni var en sund reaktion på ett sjukt samhälle. Den franske antipsykiatrikern och poststrukturalisten Gilles Deleuze har en överdrivet positiv syn på schizofreniker i "Capitalisme et schizofreni".

Sjukdomer har varit notoriskt svår att förstå sig på. Idag misstänker man att schizofreni är minst fem olika sjukdomar som påminner om varandra och är lätta att förväxla. Dessutom finns diagnoser som "schizoid" och "schizofreniform". Läser man om symptomen så tycker jag att det låter en smula diffust: avvikande idéer, hallucinationer, vara osammanhängande, visar inga reaktioner, har onormala känslor. Själv föredrar jag Eugen Bleulers ursprungliga definition från tidigt 1900-tal: Asocial, avikande tankar, avikande känslor och ambivalens. Jag tycker det verkar som om schizofreni fortfarande är något av ett mysterium. Psykiska problem har man när man själv eller omgivningen upplever att man har problem.

Gränslandet

2005-08-05T12:15:00.000+02:00

I tillvarons utmarker tassar närvaron i gryningen.
Bortom normaliteten stryker vildheten kring knutarna.
En ensam själ står och skiftar färg som ett trafikljus.
Var är min människodräkt?
Min samhällsmask?
Nyanländ till planeten från vidare himlar som om natten öppnar sej i drömmen.
Med kristallina erfarenheter i ryggsäcken som dunstar likt dagg inför Klarheten som vältrar sej över horisonten.
Här kommer Dagen och Lagen.
Hur ska man ta med sej de högre erfarenheterna in i samhällets drivrutiner, i lågnivåspråket som klibbar vid det praktiska?
Ett celest virus, en eterisk trojan?
I klardrömmen kan man inse att man drömmer.
Man kan skaffa sej en vana att kolla om man drömmer och så gör man den kollen när man drömmer.
Jag vill tvärtom inplantera ett uppvaknande från drömmsidan i vardagen.
En påminnelse om att jag drömmer även nu.

Ensidig kommunikation

2005-08-03T15:15:00.000+02:00

Det har blivit ett litet uppehåll i mitt bloggande och jag tänker inte skriva så fasligt mycket just idag heller. Mer lär dock komma såsmåningom, lita på det. Sålänge tänkte jag ta upp en annan sak.

Jag har inga besöksuppgifter här på denna bloggen. Åtminstone har jag inte hittat några. Jag vet inte hur många besök jag har även om jag misstänker att de är lätträknade. Ni som råkar ha hamnat här, ni kan väl skriva en liten kommentar?

Spelar det någon roll hur många besök jag har? Ja, faktiskt. Det här är nätet, inte min byrålåda. Publicerar jag mej här så vore det kul om några läste det. Så sprid nyheten till alla du tror kan vara intresserade av att läsa den här bloggen. Och skicka mej ett uppmuntrande ord.

Och om du kommer hit för första gången så läs gärna de äldre inläggen i arkiven. De flesta går att läsa med behållning oavsett hur gamla de är.

2005-07-21T22:08:00.000+02:00

vissa tangenter på mitt tangentbord dör hela tiden. jag funderar på om jag har fått ett virus eller måste köpa ett nytt tangentbord. irriterande. jag klarar mej tack vare skärmtangentbordet.

jag är inte alltid så social. ibland behöver jag vara ifred. en del människor förstår och respekterar det. andra gör inte det. men förr eller senare lämnar de en ifred. jag har fått lära mej dygden tålamod. det är en bra dygd som man ofta har användning för. dygder är som en verktygslåda som hjälper en att tackla tillvaron. skönheten hos funktionalitet.

jag har gillat att vara ensam hemma. jag har fått se Dharma & Greg, Gilmore girls och Scrubs varje kväll. och så har jag läst "Lasermannen" av Gellert Tamas som är riktigt bra. I helgen kommer resten av familjen hem igen och det blir toppentrevligt. sonen har ringt mej flera gånger och han börjar bli riktigt bra på att tala i telefon. förr så lyssnade han bara men nu så kan han prata i fem minuter. visserligen mest om vad han ser men iallafall.

jag trodde att alla viner över hundralappen smakade gott men med senaste chansningen så sköt jag mej i foten. men med lite muscovado blir det uthärdligt. jag jättegillar muscovado. synd att det är rent socker.

Vad kunde gå snett, vad kunde gå galet?

2005-07-17T09:31:00.000+02:00

Jag har just sett det mesta av en 12-timmars sändning med 80-tal i tv2. Jag var tonåring under 80-talet. Jag hatade årtiondet medan det pågick men nu så kan jag bli nostalgisk över det. Alla människor blir med tiden nostalgiska över sin ungdom. Jag tror att det har med hjärnkemi att göra.

Bulgarien

2005-07-16T21:43:00.000+02:00

På flygplatsen står allting med krylliska bokstäver. Precis som hemma tar allting lång tid men till sist sitter vi på Fritidsresors buss till hotellet i Sveti Konstantin. Vi kikar ut genom bussfönstret lokalbefolkningen, bilar och hus. Många nya villor byggs, i extravaganta stilar. De nyrika miljonärerna hemma är blyga och konventionella i jämförelse. Sveti Konstantin är fullt av hotell. Jag tror det finns femtio hotell i den lilla hålan. Det finns inte så mycket att göra i själva Sveti Konstantin men det är bara tjugo minuter med buss till Varna. Redan på sovjettiden var Bulgariens Svarta Havskust ett semesterparadis för ryssar och andra östeuropeer.

Vårt hotell var fem våningar högt och var alltså av mellanstorlek. En kort promenad bort längs vägen låg det största hotellet som såg ut att vara kanske femton våningar. Jag räknade aldrig. Vi slängde in väskorna i hotellrummet och gav oss ut på promenad. Vi gick längs med vägen kanske trehundra meter, upptäckte det stora hotellet, svängde in på en gata som gick åt andra hållet och befann oss på en lång och slingrande marknadsgata där alltmöjligt såldes till halvbra priser. Det skulle visa sig vara den kanske största attraktionen i Sveti Konstantin.

Visserligen så fanns ju stranden till Svarta Havet också. Dag två gick jag mot havet och hittade en halvrisig stentrappa ner under träden mot stranden. Där låg Svarta Havet och det var Blått. Vilken bluff. Det gick ganska höga vågor den dan så det var inte så många som badade men en del som låg på stranden iallafall. Vid stentrappans nedre slut så kunde man gå ut på en gammal brygga av nån slags plåt, kanske femtio meter lång, som var fullständigt genomrostad och såg ut att kunna kollapsa när som helst. "Wow, så "östeuropa"" tänkte jag och gick ut på den. Längst ut satt nån gubbe och fiskade och man såg mycket av Sveti Konstantins kust. Åker man upp till fiket Panorama på våning tretton i nått hotell så ser man hela stan och den är jättelummig; kanonmycket träd.

En annan grej som fanns var de heta källorna med underjordiskt vatten som botar alla kända krämpor. Jag prövade på det. Det visade sig vara en vanlig pool med illaluktande vatten och gamla östeuropeer som stod och hände längs med kanterna. Vattnet innehåller bland annat svavel bland andra mineraler och är ungefär 38 C. Jag kände mej som ett kokt ägg i det heta svavelosande vattnet. Jag gav upp efter en halvtimme och det kändes inte som om en enda krämpa var botad.

Vi åkte till Nessebar på en dagsutflykt med en lokal guide som körde som en kamikazepilot på LSD på vägen dit. Nessebar är en världsarvsklassad liten medeltida stad som ligger på en halvö med bara en smal landremsa in till fastlandet. Det är väldigt vackert om man lyckas bortse från de tiotusen försäljningsstånd som myllrar överallt. Står man på kajen i Nessebar och tittar in mot Bulgariens kust så ser man minst en mil av sandstrand och på den ligger Golden Sands: enorma hotellkomplex staplade på varandra värda minst en miljard tillsammans. Alla tjugo våningar höga och i grälla färger. Ett illrött, ett chockgult, ett djupblått osv. En mäktig syn.

Annars solade vi och badade och drack lite sprit och latade oss. På hotellfukosten varje morgon spelade dom märkligt gamla hits som Europe, Alphaville och Elton John. Pitoreskt. Men akta er för det lokala bulgariska köket. Det är en stor besvikelse. Det godaste vi åt var på en indisk restaurang. Så, jag får berätta mer nån annan gång.

På flyget ner

2005-07-14T10:25:00.000+02:00

Rätt snart ser man hela Gotland på en gång genom fönstret på vänster sida. Lustigt nog flyger vi någon minut parallellt med en gammal jetstrimma som ringlar sig utanför fönstret, först tio meter bort sedan längre och längre. Vi flyger in över Polen, över Gdansk tror jag. Underliga landremsor, som halvmånar, ligger i havet. I hamnen är vattnet oljigt och eftersom fartygen går in på ena sidan och ut på andra sidan av hamnen har det bildats en stor virvel på ytan, stillastående. Vi flyger vidare ner över Europa, forna östeuropa som nu är centraleuropa. Meandrande gamla floder solar sig och blänker i kulturlandskapet. Ingenstans på tre timmar ser vi vildmark. Här har människor bott och odlat och byggt i tusentals år. Utom i karpaterna. Bergen verkar ganska obebodda. Molnen tilltar och vi ser inte när vi når Svarta Havet, men vi vet att vi snart är framme att landa i Varna. Bulgariens fjärde största stad med 300.000 innevånare. Vi bryter igenom molnen ute över Svarta Havet Med Varna rakt framför oss. Vi flyger in över staden, allt lägre och lägre och ser nya hus, gamla hus, parker, kyrkogårdar, nån stor staty, nån stor kyrka och så ett flygfält.

tre böcker på två veckor

2005-07-10T10:48:00.000+02:00

Jag upptäckte DaVinci-koden i min lokala Icaaffär för 59:-. Jag hade faktiskt inte tänkt att läsa den men nu föll jag till föga. Högt tempo, korta kapitel, spänning från första meningen, gåtor som ska lösas och skatter som ska hittas. Så långt påminde den mest om en äventyrsberättselse för killar som bara nästan kommit in i tonåren. Att den därtill innehåller en del kul idéhistoria och en alternativ tolkning av kristendomen kan kanske bidra till att förklara den massiva internationella försäljningssuccén som gör att boken tävlar med både Bibeln och Harry Potter (som bägge nämns i boken). Everybody loves a good conspiracy.

I Bulgarien läste jag först Passagen av Crichton (om kvantfysik, tidsresor och medeltiden) som kändes som skriven för att filmas. Den spännande historien knuffar läsaren framåt kapitel för kapitel. Crichton är ju en av de mest filmade författarna i världen med bl.a Jurrasic Park som en av de större succéerna. Han tar något vetenskapligt tema, ofta mer fantastiskt än verklighetsnära, och spinner en spännande historia kring det.

När den tog slut hittade jag Do androids dream of electric sheep i hotellets lilla bokvagn, som låg till underlag för filmen Blade Runner. Det visade sig vara ganska stor skillnad på filmen och boken och ovanligt nog så är bägge riktigt bra fast på olika sätt. En skillnad är t.ex att filmen beskriver en överbefolkad värld medan bokens värld är nästan helt tömd på människor. En annan skillnad är att filmen hade ett intressant budskap som man hade fått när den var slut medan bokens många budskap är något jag ännu klurar på. Även Philip K Dick har ju filmats ett flertal gånger.

Hotter than July

2005-07-09T10:13:00.000+02:00

Det ha varit mycket från Gotland på tv den senaste tiden och det lär fortsätta hela sommarn. ztv kör som vanligt sitt sommargotland och nu har vi haft politikerveckan från almedalen, som uppfanns av Palme en gång i tiden. Varför denna fascination för Gotland på sommarn? Jag är som sagt uppvuxen där och tycker att sommarn är fin även på andra ställen än Gotland och att ön faktiskt inte är mycket att ha i februari.

Maud Olofsson kommenterar i Visby sprängningarna i London och väljer fattigdomsbekämpning och internationellt engagemang som medel mot terrorism. Höj biståndet till en procent och låt Sverige delta mer i militära fredsoperationer. Hon är skeptisk till Leijonborgs förslag.
Leijonborg hade istället föreslagit att låta militären hjälpa polisen vid terrorhot och terrordåd, skapa ett myndighetsövergripande nationellt underrättelsecentrum för terroristhot, skapa ett krishanteringsorgan i Statsrådsberedningen för terroristhotet med en terroristsamordnare direktunderställd statsministern och tillåta polisen effektivare spaningsmetoder, som dolda mikrofoner och infiltration.
Maud säger att vi kan inte bygga ett samhälle som kontrollerar bort terrorism. Hennes förslag tar längre tid men är mer hållbart, säger hon.

Det ena behöver kanske inte utesluta det andra tycker jag, fast det finns visst inget konkret hot mot Sverige just nu. Ska man vara säker i Europa för terrordåd så ska man tydligen åka till Sverige. Danmark däremot.

Hemkommen och avdankad

2005-07-07T09:57:00.000+02:00

Jag har sovit till nio tre dagar i rad. Det är säkert fem år sen sist, beroende på lite olika omständigheter, småbarn inte minst. Det var ett halvår när sonen alltid vaknade fem på morgonen och det var alltid jag som gick upp för att vara med honom. Men nu är jag helt ensam hemma. Jag är så ledig och avslappnad att tapeterna lossnar från väggarna. Ute är det nästan lika varmt som i Bulgarien. Jag har ju varit ute och rört påmej sen förra bloggposten. Först till Gotland, sen Bulgarien, Stockholm en natt och så en föreläsning i Göteborg innan jag styrde hemmåt igen. Jag får berätta om mina äventyr mer i detalj alteftersom andan faller på. Men just nu är jag för lat.

pausmusik

2005-06-17T12:21:00.000+02:00

Kammarmusikfestivalen håller på här i Umeå. Jag har flera år tänkt att komma iväg på den men har ännu inte gjort det. Och nu är det antagligen sista i år. Kammar musikfestivalen ska slås ihop med folkmusikfestivalen som jag heller aldrig har kommit iväg på. Pga svikande publik (jag bl.a) så slås de två festivalerna nu ihop till en. Och det låter ju som en riktigt spännande kombination. Så nästa gång ska jag fördubbla mina ansträngningar att komma iväg nu när jag får två festivaler till priset av en.

Jag kommer att göra ett uppehåll i bloggandet några veckor, nu när jag far iväg på semester. Sen kommer jag antagligen att ha en del att berätta. Så vi ses om ett tag, och gå nu ut och njut av sommaren istället fär att sitta framför datorn.

tre filmer jag nyligen sett

2005-06-15T08:26:00.000+02:00

Ja, det är ju mycket jobb, som jag inte får skriva om, och mycket tid med familjen, som jag inte vill lämna ut för mycket på nätet heller. Så jag skriver om några filmer jag har sett.

Nyligen såg jag Kung Fu Hustle på bio, och det var en rätt skojig matinéartad film. En actionkomedi som blev mer och mer övernaturlig allteftersom. Den var vacker, rolig, spännande och nån gång ibland lite rörande oxå. Kan rekommenderas för dem som inte tvekar inför nånting speciellt i min beskrivning av den.

Shakespear in love var på tv nyligen, och den var bra precis som jag minns att den var. Annars så mindes jag inte så mycket för det var rätt längesen som jag såg den senast. Jag reagerade denna gång på att vad som verkar vara en romantisk komedi egentligen ger en ganska blandad bild av kärlekens ansikten och att de älskande inte får varandra på slutet.

Fight club gick oxå nyligen. Första gången jag såg den tyckte jag att den var fantastisk. Det gjorde jag inte denna gång. Den var fortfarande rätt bra. Det blir liksom en helt annan film när man vet handlingen i förväg.

Jubelåret 2005

2005-06-13T06:34:00.000+02:00

G8-gruppen har beslutat sig att avskriva 40 miljarder dollar i skulder för 18 av världens fattigaste länder. Ett krav är att pengar satsas av länderna på sjukvård och utbildning. Sedan kan ytterliggare 44 länder komma ifråga. Ländernas reaktioner är försiktigt positiva, man vill bara inte att detta påverkar framtida u-lands-bidrag. Även världsbankens nytillsatte chef uttrycker sitt gillande.

Det är detta som Jubelårsrörelsen länge har kämpat för. Man har velat ha en total skuldavskrivning, liksom det hos judarna i antiken fanns ett jubelår vart 50-nde år då alla skulder avskrevs. Man drev bl.a år 2000 som ett önskat jubelår.

Jag tycker att en skuldavskrivning länge har varit självklar och nödvändig. Varför ska världens fattigaste länder betala miljardbelopp till världens rikaste länder istälet för att satsa på utbildning och sjukvårdför den egna befolkningen? En annan fråga är hur dessa påstådda skulder egentligen skulle ha uppstått. Är det nån som vet?

Även om det är fantastiskt att en skuldavskrivning nu äntligen verkar äga rum så är det rätt lite, rätt sent. Det pågår redan en katastrof i Afrika där 14 av de 18 länderna ligger, i.o.m. att AIDS-epidemin kommer att utplåna stora delar av befolkningen i södra Afrika. Detta sker redan. Att satsa på sjukvård och utbildning nu är inte längre i elfte timmen, tyvärr.